nesim

Idag när jag satt ute på balkongen fick jag precis samma känsla som för ett år sedan. Livet är rätt så annorlunda mot vad det var för ett år sedan, och jag bodde inte ens här då, men ändå kom den känslan. Det blir så ibland, med vissa låtar eller ett visst väder eller kanske mat, att man på nåt sätt påminns om det gamla.

Mycket är bättre mot vad det var förra året, men vissa saker och vissa människor saknar man. Vissa människor man trodde att man alltid skulle ha i närheten, men som helt plötsligt bara försvinner. Jag kan acceptera att man mår dåligt, jag har haft med människor som mår dåligt att göra förr. Men jag kan inte gå runt och säga att det är okej att någon, som är min vän, behandlar mig hur som helst. Jag kan inte gå runt och vänta och säga att det är okej att dessa människor ställer in saker gång på gång på gång. Det är helt enkelt inte okej, och det är sånt som förstör mig, som har förstört mig förut. Men det är värre när det kommer från den person man minst av allt trodde att det skulle komma ifrån.

Å andra sidan finns det mycket mycket som är bättre. Det finns de som håller mer på tider och som helt enkelt är fina. Och även om det inte skulle fortsätta så är jag glad över den här tiden.